Vid gott mod

Det kommer att gå bra,  det gör gott för oss och det kanske är på tiden. Det stämmer säkert. Hon är ju redan 1,7 månader, din dotter. Men mitt barn och jag, vi är inte redo än. Navelsträngen mellan oss har inte vuxit till sig tillräckligt, på längden. Någon gång måste hon ju vänja sig sa grannfrun, men någon gång är inte nu. Du ropar mamma  på natten och jag kommer. När du ropar natten mellan torsdag och fredag, finns jag inte där. Det är med tårar i ögonen jag kommer att lämna dig, om än med stor tillit. Min tröst är att jag sövs jag ner,  jag försvinner för en stund. Jag har berättat om vad som komma skall, du nickar. Ändå är det svårt, och det får vara svårt. Med en klump i magen inväntar jag torsdag. Hypermesis gravidarum,  hormoner, infektioner,  blodvärden, knölstruma och förstorad sköldkörtel. Kanske detta är en ny början, tar farväl av mycket.  Hoppfull väntar jag på granna tulpaner och varmare väder. Dagarna har blivit ljusare, fågelsången tätare. Vi har resten av livet kvar. Det går säkert bra, men det gör oss inte redo. Välvalda vänliga ord, alla menar väl. Jag får ändå tycka att det är svårt,  det ska få vara svårt.  Med gott mod,  tar jag farväl. Med svårt mod, vinkar jag adjö. Tar farväl av mycket. Omfamnar en ny början. Gör mitt bästa för att vara vid gott mod, när jag lämnar dig. 

Fixar inte

Kalla mig klamrig, kalla mig svag men jag fixar inte, att lämna dig. Tillsynen av små små michelingubbar i allt för stora halare, som kånkar fram som pingviner och svajar dinglandes med armar och ben som havsbottnets koraller, dessa bläckfiskar på dagisgårdarna. Då känner jag glädje och lättnad. Att ännu inte behöva beröra detta. Att ännu befinna mig här, med dig. Att få ge hela mitt hjärta, åt dig. Dagligen får jag snusa på ditt hår och njuta av solskenet som strålar som ett skydd över oss, vid sandlådan. Ekonomi, ja min logik räcker inte till att fundera på det. Borde, men fixar inte. Borde, men vill inte. Bostadslån, bilar, sushimiddagar, vi klarar inte oss. Men barnet klarar väl nog sig på dagis, lär sig att bli människa, bland andra människor. Lär sig vargens lagar. De snabba äter de långsamma. Att överleva i djungeln.  Att tassa sig fram i mörkret,  där ditt eko inte besvaras. Fixar inte, att lämna dig.